Mycket oro

Just nu är det en hel del oro här hemma för båda barnen. Det gör det svårt att skriva här också. Mitt förstånd säger åt mig att det inte är något allvarligt och att jag egentligen inte borde oroa mig men hjärtat funkar inte riktigt så. Luddes lämningar på förskolan blir bara värre och värre. Vi ska be om möte för att försöka hitta någon bra lösning. Tips tas gärna emot! Han säger hemma att han vill till föris och att han har kul där. Så jag vet liksom inte riktigt vart vi står och vad vi ska göra. Jag förstår ju att han tycker separationen är jobbig och Jag kräver inte att han ska vara överlycklig men heller inte gråta så han inte kan andas. 

Agnes har sedan hon var drygt 6 veckor gammal haft blod i bajset till och från och det fortsätter. Det var bättre ett tag och vi såg inget på två veckor men nu är det som innan. Inte varje dag och inte mycket men ändå. Vi går ju på barnmottageningen men de vet inte riktigt heller. Och sen är det ju blåsljudet på hjärtat som inte borde vara någon fara men som ändå ska kollas upp och jag kan ju inte hjälpa att oroa mig lite. Åh jag vill bara att de ska må bra båda två!