Rymningssäckert

Jag bara älskar att vi har en tomt, en tomt där barnen kan leka och hundarna springa. Vi har ju dock haft lite problem med att Dobby har rymt en del, han tar sig liksom ut genom häcken. Men igår fick jag nog och nu tror jag att det är löst i alla fall för en tid. Det är inte den vackraste lösningen men jag tror det blir bra. Det känns ganska avgörande att kunna vara ute utan att någon rymmer, det blir liksom för jobbigt för mig annars. Jag blir liksom för nervös när jag inte har kontroll över allas säkerhet. Det är liksom nackdelen med barn och valp, de bryr sig inte själva om sin säkerhet.