Vecka 23 (22+0)

Idag går vi in i en ny vecka som också är en stor milstolpe för mig. Det är nämligen så att från och med idag skulle vården göra allt i sin makt för att pyret ska må bra om han skulle föddas. Samtidigt känns det helt sjukt att ens tänka den tanken. Men jag har tagit hand om barn som är födda i den här veckan så jag vet ju att det kan hända. Dock vill vi att han ska stanna i magen i många veckor till, det är där han mår bäst. Jag njuter för fullt av magen och att rörelserna blir tydligare och tydligare. det börjar mer och mer sjunka in att vi faktiskt har turen att få bli föräldrar och att det inte är alldeles långt borta, tiden fram till oktober tror jag kommer gå fort.