Det kan gå fort

Just nu känner jag mig verkligen inte på top. Trots att dagen började riktigt bra, Frans väckte mig vid halv elva och ville gå ut. Alltså en härlig sovmorgon till mig. När vi kom in igen, satte jag mig och pluggade en liten stund medan jag väntade på att John skulle vakna. Sedan kollade vi på film, G-Force, och sedan vid halv tre eller något åkte jag hem.
Men nu känner jag mig faktiskt lite bortglömd. Jag vet inte om det är rätt ord men det är det bästa jag kommer på. Jag kan inte heller riktigt säga vad det beror på, men jag hoppas att det går över snart. När jag känner så här skulle jag bara vilja åka bort och lämna allt bakom mig. Men jag vet ju att jag egentligen inte vill göra det och att det inte heller skulle ta bort problemet.
Ha det bra